---

Härom dagen fick jag reda på att syrrans gamla klasskompis har tagit livet av sig, anledningen berodde tydligen på att hennes pojkvän hade gjort slut. Hur tragiskt kan det bli egentligen? Denna person gick både jag och syrran på lekis med också och det hände att vi lekte. Det märkliga är att även om vi inte hade kontakt så känns det jävligt skumt. Tänker på det varje dag asså, hur jobbigt de i hennes omgivning måste känna och vilken sorg. Man ska inte dö vid 22 års åldern, det ska man inte helt enkelt!
Tyvärr så blir jag så föbannad när jag tänker på hur vanligt det är med döden. För några år sedan så miste jag ca tre släktningar på ett år! Jag skojar inte när jag säger att jag vart på fler begravningar än bröllop och dop tillsammans.
Men eftersom jag tror på ödet, så var det väl helt enkelt deras tid...undrar när det är min...
Ja, neh nu ska jag vara positiv! Hon och alla de andra som dött har säkert kommit till en bättre plats. Vi får hoppas på det i alla fall.

---

För övrigt så sitter jag nu på jobbet på Utö. Väntar på att det ska dyka upp några barn, har väntat i en timme nu...har en känsla att det kommer att bli få barn idag.

♥ Cissi

---